Vad vet väl jag om det egna valet

Släktforskning är givande, jag skall kanske inte kalla det för forskning i mitt fall, jag bara intresserar mig för detta med släktforskning, min familj och min släkt, mina rötter, varifrån kommer de och vad gjorde de, hur levde de, hur mycket av dem finns i mig, hur mycket har de påverkat mig, har de påverkat mig när jag inte ens kände dem eller visste vem de var eller vad de gjorde?

Jag vet inte, jag bara ställer mig frågan och hittar inga svar. Det betyder inte att svar inte finns, det finns kanske massor av svar på detta. De måste ju ha påverkat mig till den jag är idag, jag har nog bara inte tänkt så mycket på det. Jag har hittat många gamla bilder på min släkt, släkt från mitten av 1800 talet, det var inte så många bilder från den tiden, i alla fall inte från min släkt. Jag har läst en del om dem, de som var värd att skrivas om på den tiden, det var glasblåsare, det var formare, det var bönder, det var fiskare. De kom från Tyskland, England, Danmark och Norge, kanske flera länder, jag vet inte än så länge, kanske jag aldrig får veta mer än vad jag vet idag, det beror på hur mycket tid jag vill lägga ned på det.

Vilket liv de måste ha levat på den tiden, jag tänker på nå’n glasblåsare Thomson som med sin fru Hester Thomson kom från Bristol området i England på 1700 talet till Norge, de blev även min historia, det blev lätt att följa dem i Norge, men jag har inte hittat så mycket mer från England. De var glasblåsare.

Glasblåsare på den tiden var lojala, de gifte sig med varandra, de höll sig inom sitt yrke och de från England gifte sig med glasblåsare som kom från Tyskland som i sin tur gifte sig med de som kom från Norge, Danmark, Sverige. De flyttade runt i Skandinavien, från ett glasbruk till att annat glasbruk, hela familjen flyttade med och de var eftertraktade som yrkesmän. Det finns mycket litteratur om denna tid och tidens glasblåsare.

Det finns lantbrukare, agronomer i släkten, inga direkt storbönder, men de ägde sina gårdar och levde av vad jorden gav, gården gick i arv till äldste sonen som i sin tur lämnade gården till sin äldste son. Dottern var inte så mycket värd, de skulle giftas bort till nå’n annan bonde eller gårdspojke. Det var så ordningen var på den tiden. Men även detta ändrades med tiden. Jag kanske hade varit bonde i dag om ordningen varit annorlunda, vad vet väl jag.

Järnverk var också en stor grej på 1800 talet och Norge importerade formare från Tyskland som även de kom att bidra till min historia och vem jag är idag. Många gifte sig med norska flickor, fick barn och stannade kvar i Norge.

Fiskare och sjömän, fiskare med egna båtar och skeppare, valfångare, befäl på sjön, krigsseglare. Det var många som levde stora delar av sitt liv på sjön och levde av vad de stora haven erbjöd.

Av detta formades så jag, vem eller vad har påverkat mig som mest vet jag inte, ingen vet, många har säkert tolkningar och uppfattningar även om detta, men inte jag.

Jag har blivit påverkat, kanske inte direkt av dessa människor, men kanske mera av dessa som kom efter dem och sedan de som kom efter dem, alla dessa som har formats av sina förfäder och gjort mig till den jag är i dag. Jag betvivlar inte det.

Jag kan väl kanske inte påstå att  Joseph och Hester Thomson som kom från England på 1700 talet har påverkat mig direkt, jag kan inte påstå att det var pga dessa två att jag började jobba på SAS på 1970 talet, eller att jag flyttade till London och senare till Stockholm – eller varför inte?
Jag har förmodligen en del gener i min kropp från dem och alla de andra i släkten upp genom historien, har tänkt på detta med DNA prover och se om jag har andra, okända för mig släktingar, men det får vänta. Vet inte varför jag är skeptisk till att lämna DNA prover, men jag är det. Det är kanske något som kan missbrukas i framtiden? vad vet väl jag. Jag har ju ingenting att dölja, men jag är lite skeptisk till det. Känner jag mig rätt kommer jag nog att lämna DNA prov.

Jag har ju en del i mig av alla dessa människor, min släkthistoria har format mig till den jag är idag, mitt utseende, mina gener, men jag undrar fortfarande över vad som gör att jag tycker som jag gör i olika frågor. Många gånger tycker jag så olika andra människor att jag börjar undra om jag är riktig klok eller inte.

Men det är jag, jag är en helt vanlig normalbegåvad människa, många gånger med starka uppfattningar och en hyfsat envishet och integritet, jag har aldrig varit rädd för att ha olika uppfattningar än andra.
Jag har alltid gillat människor med egna uppfattningar, människor som är pålästa i vad de pratar om och håller käften då de inte vet eller säger att de inte vet. Jag är kanske inte så duktig på det själv…? men jag har ju mina ideal som jag försöker leva upp till.
Min uppfostran har bidraget till mina åsikter, mina föräldrar har alltid varit aktiva i samhällsfrågor, de har alltid haft starka uppfattningar om politik och annat.Vi har alltid diskuterad mycket och ofta hemma. Detta har såklart påverkat mig och min omgivning.

Varför tycker vi så olika? Vad vet du som jag inte vet och hur kan du dra denna slutsats av samma artikel som jag också har läst? – jag tolkade den helt annorledes, jag förstår inte alls vad du menar, om du menar nå’n ting överhuvudtaget, det är ju bara en hel massa tyckande, skärp dig, så här kan du inte säga eller mena, är du dum i huvudet, eller? jävla idiot, jag tycker som han eller hon, jag är så trött på allt tyckande, ta reda på fakta så kommer du att tycka som jag.
Vi alla använder nog några av dessa argument när vi diskuterar eller tycker, eller bara tänker något.

Vad styr mitt tyckande eller vad styr min hunger efter kunskap?  – eller vad styr mitt agerande att bara sitta ner och förvänta mig att allt ordnar sig, de som bestämmer får skärpa sig. Varför sitter så många i soffan och kryssar av de partier som erbjuder dem mest och därför får deras röst i nästa val? Engagemang, icke engagemanget, likgiltighet, brinnande intresse, jag vill vara med att påverka, jag påverkar på mitt sätt, jag bryr mig inte, alla beslutsfattare är idioter eller bara är ute efter makt och sin egen fallskärm, de är oärliga och jag begriper mig inte på dem. – varför allt detta hån?
Det är förmodligen brist på kunskap, brist på förståelse och brist på mänsklig empati. Jag kan inte förstå annat. Vi hånar andras misstag och sätter oss själva på en piedestal och beskådar föraktfullt de missanpassade.

Men vad får dig att bete dig på detta vis, varför?

Jag vet inte, diskussioner på jobbet, hemma, på krogen, nya människor, semester, tillfälligheter, tidningar, varför i så fall just denna tidningen?
Jag drar mig till folk med en ideologi, människor som har en tanke och strategi med sina val och sina liv, inte nödvändigtvis samma val som mina, inta samma åsikter som jag, de har hittat något med sina liv som också jag har gjort, de säger heller att jag vet inte än att bara uttala sig för sakens skull, de vill lära nytt av andras åsikter, de är lyhörda och respekterar andras åsikter, de hånar inte.

Finns dessa människor? – jo, de finns, jag ser dem och läser om dem varje dag, de är mina vänner, de är bekanta, de är obekanta – jag försöker undvika de andra, de som bara tycker till för tyckandes skull, men jag blir påverkat av dem alla – positivt som negativt – och förmodligen påverkar även jag andra människor.

Teve, radio, tidningar, de mera traditionella info källor vi har idag påverkar oss betydligt, vet inte varför du väljer en tidning framför en annan, men det gör du, du får en annan vinklat info än vad jag får, jag kan många gånger säga vilken tidning en person har läst idag i en diskussion – vems uppfattning?

Men fb och de andra sociala medier är nog det som påverkar mig mest idag, en otrolig genomslagskraft, de kan nästan ändra på det mesta, drevet kan förstöra en persons liv, de kan ändra politikers uppfattning och alla andras uppfattningar.

Osanningar blir sanningar och sanningar blir lögn och jag blir påverkad mer än vad jag vill – jag blir arg, jag blir glad, men tyvärr, alldeles för ofta ser jag hånet, förnedringen och förenklingen.

Sedan undrar jag ofta vem det är som inte förstår? Politikerna, vi vanliga människor, journalister? Vem lyckas inte fånga upp stämningarna i landet?

Är det en enstaka journalist på DN, SVD, DI, Aftonbladet eller någon annan tidning eller ledarskribent som förstår allt och vet exakt vad som skall göras och hur? – eller är det bara en förenklad samstämmig fb inspirerad piedestal debatt?
Skall tidningarnas ledarskribenter ta över makten i landet, de som är så kloka och kunniga om det mesta, de som vet bäst hur man skulle ha gjort. De med en egen halleluja kör som okritisk sväljer allt som fursten/furstinnan predikar. Nej tack, fri och bevara mig.

Ja du, vad vet väl jag om det egna valet