Politik – från ord till handling eller bara ord som levebröd

Jag lyssnar på politiker och jag lyssnar på de som vill att politiker skall tycka annorlunda, jag lyssnar på de som vill att politiker skall tycka likadant som de som inte behöver omsätta sina ord till handling, de som inte vill bli politiker därför att då kan de inte säga, tycka och skriva som de vill, de får mindre handlingsutrymme, de kan inte längre tycka om allt och alla, de kan inte vara fria och oberoende – de vill berätta vad politiker skulle ha gjort för att bygga ett bättre samhälle.

Jag läser ledarskribenters analyser, jag läser hur vi får ett bra och rättvist samhälle, jag läser vilken utrikes politik vi borde föra, vilka länder vi bör samtala med och vilka vi inte bör tala med och vilka vi inte borde ha talat med, jag läser även det viktiga med att sätta dit en politiker, få det sista ordet, få en politiker att göra bort sig, få en politiker att säga mot sig själv, ja du vet allt det där som alla vi andra människor gör.

En politiker skall vara stor och kunna ändra sig, ändra åsikt i sakfrågor – när politiker gör det, blir det rubriker och hån, hur kan vi lita på en politiker som har ändrat ståndpunkt?

Nej, jag lyssnar inte längre på Facebook politikerna, de har inget att tillföra mitt intellekt, jag lyssnar inte längre på halleluja kören, hånet och felsökarna, allt hån mot de som inte tycker som en själv, allt kopierande med kommentaren, så här tycker jag, Yes eller vad det nu kan vara. Det fria ordet blev plötsligt ett hån eller en besserwisser kommentar på fyra ord eller färre. Jo, även jag gillar ett tips om ett bra och läsvärt inlägg.

Diskussion är bra, det är nyttigt, det är en förutsättning i ett fritt samhälle, det fria ordet som inte är en självklarhet i de flesta länder, vi skall värna om det fria ordet, men jag vill inte värna om all skit som produceras i sociala medier, skit som bara handlar om att svartmåla de som försöker ändra ett samhälle med båda ord och handling.

Jag högaktar våra politiker, det betyder inte att jag håller med i allt vad de säger eller skriver, men de gör ett försök, ett försök som skribenten inte gör. Visst, någon skall bevaka makteliten, men inte bara den makteliten som inte har samma politiska livsåskådning som din egen. Den skrivande tillhör också makteliten, den kommersiella makteliten som livnär sig på ett tyckande mer än att vara med på att förändra, de försöker att ändra människors uppfattningar till sin egen uppfattning. Vad är ditt syfte – vad är ditt kall?

Vem skall leda detta land, vem orkar bli beskådad och uthängd dag efter en annan, inget land kan ledas med tomma ord i tidningar och sociala medier, lyssna på er själva, kan dina åsikter styra landet? nej, självklart inte. Många politiker har offrat sitt liv för vad de tror på, många skribenter och kritiker likaså. Folkopinion är viktigt, hets och hån är inte viktigt. Vad gör vi när ingen längre vill och orkar med hetsen och ingen vill bedriva politik? -skall vi låta ledarskribenter och andra kommersiella bloggare med egen halleluja kör ta över?

Nej, det vill de inte, deras integritet begränsas och reklamen i bloggen tas bort, deras idéer måste beskådas och prövas i realtid. Vem vill väl det? Nej, alla vill tycka och alla vill kritisera med facit i hand – hur alla andra skulle ha agerad, det är min mission?

Jag älskar diskussion, jag beundrar de som inleder med argument och har en tanke med vad de skriver och visar. Men det är inte vad jag ser längre. Hetsen tar över och leder ofta den politiska debatten.
Jag beundrar våra politiker för både vad de gör och vad de uthärdar, jag beundrar inte dig med ditt intetsägande tyckande, du som tror dig veta bättre än alla andra hur ett land skall styras. Du som inte behöver visa på resultat för hur dina synpunkter och idéer fungerar i det verkliga liv.

Nej, jag föraktar inte politiken, jag föraktar de som föraktar politiken, de som lever på ett evigt tyckande med sin blogg full av reklam och tusentals halleluja anhängare som inte vill annat än att bara tycka. Man vart leder det?

Jag är inte så stolt över vad jag skriver, jag är mera stolt över vad jag inte skriver.

Jag skulle vilja lära en del människor att hålla käften.

Lämna en kommentar