Mina drömmar måste inte uppnås, jag vill behålla mina drömmar som, ja, just det, drömmar. Mina drömmar skall ge mig lugn och ro, mina drömmar skall vara som en dröm och inget annat. Någon dröm slår kanske till och blir verklighet, men det är inte det viktiga med min dröm. Mina dagdrömmar leder mig bort från verkligheten – en stund – mina dagdrömmar får mig att tänka på något annat än dagens och stundens dvala, jag behöver en dröm bortom dagen, bortom livet och bortom världen.
Drömmen skall vara en dröm, drömmen skall inte handla om framtiden, verkligheten, drömmen skall vara en dröm. Drömmen är inget mål som skall uppnås, den är inget strategi för att nå målet, drömmen måste inte vara uppnåelig eller gripbar. Drömmen är inte rik eller fattig – den är som i min fantasi – den har inga begränsningar eller mål. Min dröm är och skall bara vara en dröm, annars är den ingen dröm.
Jag drömmer mig till en svunnen tid, jag drömmer om det tidlösa, jag drömmer om något jag inte kan se eller ens förnimma, jag drömmer om morgondagen – morgondagen som alltid förblir bara morgondagen – imorgon som åter blir imorgon, dagen efter imorgon. Imorgon är som en evighetsmaskin – imorgon blir min dröm.
Nej, förresten, drömmen är kanske bara ett önskemål om morgondagen – jag drömmer kanske bara om hur jag vill att morgondagen skall bli?