Nytt År

Det nya året är här.

Jag ser ingen skillnad, jag blickar ut från mitt fönster på 10de våningen och ser det samma jag såg igår och dagen innan, jag granskar mig själv i spegeln, men ser heller inte där någon skillnad. Min spegel är en bra spegel, hög kvalitet, min spegel ljuger inte, min spegel avspeglar sanningen, tro inget annat. Jag ser likadan ut som förra året. Jag älskar min spegel på väggen och vad jag kan beskåda i min spegel.

Spegel, spegel på väggen tack för din högkvalitativa bild.

Men varför all denna uppståndelse kring det nya året om ingen märker någon skillnad? Vad är så speciellt med ett nytt år? Min kalender visar år 2017, det skulle kunde vara 2560 om jag bodde i Thailand eller år 2576 enligt iransk kejserlig kalender, år 3755 enligt zoroastrisk kalender och år 1396 enligt islamisk solkalender som är officiell kalender i dagens Iran och Afghanistan eller kanske något annat år om jag bodde någon annanstans. Ja, vi firar inte ens nyåret på samma dag eller månad. Det nya året infaller i mars och april i andra delar av världen.

Som om världen skapades för 2017 år sedan? – så är det ju inte, det var då vår tideräkning började. Någon vill kalla det för tiden innan och efter kristus i den kristna, västerländska kultur – allt enligt den gregorianska kalender – jag vill kalla det tiden före och efter vår tideräkning.

Att den kristna världen skulle datera årtal efter Kristi födelse var från början inte självklart. Bysantinska historieskrivare fortsatte att använda den äldre judisk-kristna tideräknings modellen som utgick från jordens skapelse, så som den hade beräknats av de lärda.

I Israel används officiellt den traditionella hebreiska tideräkningen enligt den judiska kalendern, som utgår från jordens förmenta skapelse år 3761 f.Kr. Liksom den gregorianska kalendern är den judiska baserad på jordens rörelse och rotation kring solen. Men den skiljer sig genom att även ta hänsyn till månens rörelse kring jorden – det gör att judiska månader har 29–30 dagar.

Traditionell islamisk tideräkning är fortfarande i bruk i islamiska länder. Tideräkningen börjar med den dag, 16 juli 622, då profeten Muhammed flydde från Mekka till Medina. Det arabiska ordet för flykt är Hijra och den islamiska kalendern kallas därför även Hijra kalendern. När ett datum anges efter Hijra kalendern brukar man skriva ett H efter årtalet, men även AH, det vill säga år efter Hijra. Kalendern är en månkalender och månåret består av 12 månvarv och är något kortare än solåret, och på ungefär 30 år har den sammanlagda förskjutningen blivit ett helt år. År 2010 i den gregorianska kalendern motsvarar 1431 i den islamiska.

Men varför inte ta bort dessa begrepp och börja om från början med tanke på all kunskap vi har idag? Vi vet ju så mycket mer än vad de visste för drygt 2000 år sedan. Vi vet att det har funnits liv på denna planeten ett visst antal miljoner år, vi kanske skulle säga att det nya året är 500000017 – eller varför inte 4,5 miljarder år – eller kanske år 500 miljoner – eller varför inte räkna från the Big Bang för ca 13,8 miljarder år sedan?

Hur som helst, det nya året firas på olika tider och av olika orsaker, det nya året är ofta baserat på religion eller en härskare’s födelse. Varför inte beakta min egen födelse och säga att vi nu har påbörjat år 66 efter Asbjörn’s födelse? Tanken tilltalar mig!

Det nya året leder mig till olika tankar, jag minns det föregående med både glädje och med sorg. Jag blickar tillbaka på det gångna året, det var en del negativa händelser för min egen del, mycket skulle jag vilja vara förutom. Men nu är det som det är och jag gör så gott jag kan, jag gör det bästa ut av livet, jag beklagar mig inte, jag blir bara så sorgsen när min käraste inte har det lika bra som jag. Jag vill att du skall få ett bättre 2017.

Vi gör en tillbakablick, vi ser fram emot det nya året och önskar att det skall bli bättre eller minst lika bra som förra året. Ingen önskar sig väl ett dåligt nytt år, inte säger vi Ett Dåligt Nytt År till varandra. Nej, det gör vi inte.

Jag har nog aldrig funderat så mycket på hur det föregående året var, jag har nog heller inte funderat så mycket över hur det nya skall bli. Jag bryr mig egentligen inte så mycket om tomma nyårslöften som jag vet att jag inte kan hålla.

Men längst där bak i huvudet har jag självfallet med mig föregående år och tänker på hur det var, vad som var bra och vad som var mindre bra eller rent ut dåligt. Det blir en liten avstamp med det nya året, en liten skiljelinje på nytt och gammalt. Jag kan ju inte ändra så mycket på det som var dåligt under 2016 och mycket som var dåligt kan jag heller inte göra bättre under 2017. Jag kan hoppas och önska. Mycket kan jag inte ändra på överhuvudtaget, jag kan bara göra det bästa ut av en given situation.

Men en liten eftertanke vill jag ge mig tid till, jag vill tänka och fundera på livet och allt som har med den dagliga tillvaron att göra. Jag vill sätta livet in i ett något större och vidare perspektiv, vad som är rätt och fel enligt mina värderingar, jag vill nog egna mer åt att hjälpa, jag vill ändra något på mitt levnadssätt, jag vill tänka mer på miljö och hälsa och ta bort gnäll som inte hjälper speciellt mycket. Jag vill skumma av något av mitt överflöd och bidra mera till att flera kan få en drägligare tillvaro. När skummet på mitt överföd är borta finns fortfarande mycket kvar, ja, mer än vad de flesta andra människor på denna planeten har.

Det är mycket jag kan bidra med – jag kan inte bota sjukdom – jag kan bidra till att forskning och utveckling får de medel som krävs, jag kan bara tala för mig själv och det är vad jag gör, jag gör inte tillräckligt, jag kan göra avsevärd mycket mer, jag är duktig på dåliga ursäkter, jag undviker de stora frågorna, jag ser först till mig själv och mina kära.

Jag blickar tillbaka på allt vad som sker i världen, krig, flykt från krig, hunger och svält, politisk gräl istället för samarbete, terrordåd, terrorhot, terrorbekämpning.

Vad vet jag egentligen om världen, vad är rätt och vad är fel? propaganda hit och propaganda dit. Jag har god grund att fråga mig själv vart vi är på väg. Jag vet inte, men jag har svårt att vara optimistisk när jag ser vad som sker runt omkring mig i världen. Men jag är nog positiv och optimistisk ändå, annars ger jag ju upp och det finns nog inte på min agenda. Jag intalar mig själv att allt skall bli bättre. Men jag inser att mitt bidrag åter igen inte är tillräckligt.

Jag lyckades med att starta min egen blogg under juli månad 2016, en blogg där det blev ett 40 tal inlägg av de olika slag. Det var mina funderingar på livet och mig själv. Det blev hela 3600 visningar och 2500 besökare. Vissa inlägg toppade med 600 visningar och andra med 30. Funderade under resans gång varför dessa toppar och dalgångar, men insåg snart att det var ingen god ide. Många kommentarer har jag taget med mig, ni har sätt aspekter jag själv inte tänkte på när jag skrev, jag har läst inlägget en gång till, ja, ofta flera gånger och upptäckt vad ni har sätt, jag måste erkänna att det har gett mig en styrka och känsla jag mår oerhörd gott av. Vad mer kan jag väl begära?

Men jag kan nog inte annat än att önska mig ett bättre år 2017, jag är rädd inför det nya året och det okända. Jag är ängslig och bär på många mentala bördor. Jag vill handskas med mina tankar, jag vill klara av det, min mentala styrka har satts på prov.

Jag har inte mycket att beklaga mig över för min egen del, jag lever i en drömvärld jämfört med många andra. Jag har ingen klagosång att framföra. Jag vill att mycket skall bli bättre för de som är sjuka och de som inte har det så bra. Många meningslösa krig pågår där ute i världen, några kommer säkert att påbörjas även under 2017. Historien upprepar sig sig. Vi människor har krigat mot varandra genom alla tider. De stora flyktingströmmarna i världen tilltar och värre lär det nog bli.

Miljöhoten tilltar, de som bidrar minst till detta hot är de som drabbas mest. De som har förorsakat mest, är de som kommer att stänga sina gränser. Miljö flyktingar börjar röra på sig när människor inte längre kan livnära sig på havets resurser och när maten de odlar inte längre räcker till.

Världen har varit orolig även det gångna året – som alla de andra åren – reportagen om krig, naturkatastrofer och svält strömmar in över oss via teve, vi blir nästan immuna, vi blir sorgsna några minuter. Bojkott och bestraffningar står på agendan, västvärlden vet vad som är best, västvärlden har rätt, västvärlden bestraffar – de bestraffade hämnas.

Jag blir rädd när de som har varit bland de värsta, är de som numera vill leda denna värld, när de som har bidragit till de många människobrott, är de som vill berätta för mig vad som är rätt och fel.

Men jag är till natur optimistisk, jag tror på framtiden, de flesta av oss är goda människor, jag tror på kunskap och den mänskliga kraft. Människan är unik, homo sapiens har funnits i 200 000 år, förmodligen längre, vi är sällsynta i kosmos, vi är kanske ensamma, ingen vet, vi har ett ansvar att ta vara på oss själva –  vi är kapabla att tillintetgöra oss själva.

Jag hoppas och tror på ett bättre 2017, jag hoppas och tror på fred och förståelse för varandra, jag hoppas och tror på en rättfärdigare värld. Jag tror på en hjälpande hand.

Spegel, spegel på väggen kan du sia om framtiden?
Det är svårt att sia, speciellt om framtiden

Jag önskar Er Alla ett riktigt Gott Nytt År