Tvåtusensjutton

Jag reflekterar över det gångna året. Och jag välkomnar det nya som nu väntar runt om hörnet.

När jag ser tillbaka har jag svårt att bara se det ena året. De senaste åren blev på något vis komprimerat till ett enda – tvåtusensjutton.
Det var mycket som hände i mitt liv och framför allt min kära Anita som numera inte längre är med oss. Saknaden är stor. Jag tänder ett extra ljus i år till minne om min kära Anita.

Mitt liv förändrades successivt under ett antal år. Jag hittade något inom mig som jag inte trodde fanns, något här inne i min kropp som ville ut, något som jag ville och framför allt vågade förmedla till andra. Jag skulle kunde förenkla det med att säga att jag bara blev några år äldre, men så är det nog inte. Mycket har alltid funnits här och mycket har utvecklats under årens lopp. Jag valde att skriva om det, det var smärtsamt och fortfarande är det så. Inte kunde jag tro att skrivande skulle hjälpa så mycket, det är den bästa terapi jag kunde få.

Jag gjorde mig även väldigt sårbar på det sociala nätet.

Yttre omständigheter har fått mig att tänka och resonera annorledes. Gråt, tröst, hopp och förtvivlan har präglad de senaste åren, men även glädjen och förmågan att se på omgivningen som jag inte gjorde tidigare, dystra och mörka funderingar, ovissheten av vad som sker imorgon, pressad av tid och rum, önskan om ett bättre välmående för den jag har kär, rädslan för det okända, osäkerheten varje kväll jag gick till sängs, sömnlöshetens ångest.

Många tankar har jag haft, än flera har jag samlat på mig, tankar om livet och döden, meningen med mitt eget liv, dödens mysterium, det ultimata slutet. Viljan och förmågan att hitta tillbaka till livet. Döden vi pratar så lite om, men som är så centralt i varje människas liv – jag själv har inte gillat tanken om döden – plötsligt var den så nära och konkret – sorgen som följer med mig resten av livet, konsten att leva med den, saknaden av den jag älskar. Hur skall jag någonsin hitta tillbaka till mitt gamla jag?

Livet är nog inte alltid så lätt att leva.

Jag blir aldrig den jag en gång var, ingen blir nog det, vi alla förändras i takt med livets erfarenhet och ålder, lärdomen att ta vara på sig själv och sina kära, ödmjukheten för livet och alla andras liv. Alla de insikter jag fått i mitt eget liv, vem jag var och vem jag är, ingen större skillnad kan tyckas, själv känner jag skillnaden i min egen utveckling, konsten att erkänna sina svagheter som i slutändan kanske är en styrka.

Julen blir speciell i år, en helg fylld med sorg och längtan, men även glädjens möjlighet att se tillbaka på ett rikt och lustfylld liv med många goda minnen. Julen då familjen skall samlas och människans sociala förmåga visar sig från sin bättre sida. Vi tar hand om varandra, vi visar omtanke, vi ser ljusare på tillvaron. Alla har det inte lika så bra som vi, vi ger en slant till någon behövande. Jag har samma tankar i år som alla de andra åren, vi tänker även på de som inte längre finns kvar. Julen är en tid för eftertanke. Vem är jag och vad betyder vi alla för varandra?  

December är den mörkaste av alla månader, men samtidigt så ljus.

Det nya åren ger oss tillförsikt, vi ger oss själva nya löften om ett bättre och sundare liv. Om julen är en högtid med familjen, är nog nyårsafton en vän-afton, vi träffar gamla och nya vänner, vi säger farväl till det gamla året och välkomnar det nya. Vi lyckönskar varandra om att det nya året skall blir ett gott år, vi skålar i champagne och njuter av livet här och nu. Blir det som vi tänkt oss?

Nyårsafton är de brutna löftens afton, vi lovar kanske för mycket, men vad spelar väl det för roll, vi gör alla vårt bästa.

Det nya året skall bli annorledes, det nya året skall bli bättre än det gånga året, den galna världen vi lever i skall omvandlas till ett liv i hoppets stjärna, önskan om att vi skall hitta nya vägar och lösningar på alla de problem, konflikter och nöd som finns i världen. Det kan ju inte bli värre säger någon, men det kan det nog, inte mycket skall till för att det skall bli bättre, vi alla kan bidra med det.

Vi lever ett gott liv här i Norden – nu när mörkret sänker sig över den nordliga hemisfären, nu när vi samlas med de nära och kära, nu när vi ser tillbaka på det som var – nu skall vi öppna våra ögon och sinnen och välkomna det nya året – det nya året som skall bli allt annat än det som var.

Jag har inga nyårslöften, jag har inga brutna löften att leva upp till, jag har inga stora ord att delge – jag har mina inre önskningar om livet och denna jord vi delar.

Till Er alla en Riktig God Jul och ett Gott Nytt År