Det är lätt att tappa fotfäste, det är svårt att veta vad som är rätt och vad som är fel. Vi översvämmas med reklam och nyheter, vi har tappat den analytiska förmågan, hånet mot all offentlighet och personer. Vart är vi på väg?
Jag lyssnar inte längre på politiska debatter, de ger mig inte så mycket, jag blir bara än mer osäker. Mina vägval och synpunkter samlar jag på mig under hela året eller genom alla föregående år. Det handlar inte så mycket om vad de styrande har åstadkommet, det handlar om lösningar och vägen in i framtiden, baserad på deras idéprogram.
Demokratin fungerar på så sätt att man måste ha en majoritet för att få genomslag för sina idéer och tankar. Har man inte det får man heller inget genomslag. Svek eller inte svek. Det handlar sällan om det. Demokratin fungerar.
Hur vill vi att Sverige skall se ut om några år, vilken framtid skall vi lämna över till kommande generationer? Detta är för mig det viktigaste, inte vem som vinner eller förlorar en politisk debatt i teve rutan. Alla dessa val arbetare ute i landet, alla dessa själar som dagligen arbetar för att demokratin skall fungera och för att det politiska systemet skall upprätthållas.
Jag blir ledsen och lätt irriterad när hånet tar över, alla dessa Facebook användare som tror att hån mot de styrande skall lösa några problem och utmaningar som vi har i samhället. Alla dessa Facebook användare som förmodligen aldrig har bidraget till att demokratin skall fungera, förutom att avge sin röst i ett val.
Offentlig debatt är bra och de allra flesta av oss hånar inte. Analyser av vad de politiska partier står för ingår i demokratin. Men tyvärr är det även så att de flesta tidningar har en klar politisk färg och mycket skall man behöva läsa för att få en tydlig bild. Den neutrala tidningen känner jag inte till.
Verkligheten och samtiden hittar vi runt omkring oss, det dagliga livet där vi bor. Demokratin i vardagen. Jag har stor respekt för de som deltar i det politiska livet, de utstår dagligen för hån och inte sällan för trakasserier både mot sig själva och deras familjer.
Demokratins grundpelare är att människor aktiverar sig i det politiska livet, människor som vill vara med i samhällsutvecklingen och försöka göra skillnad. Skrämmer vi bort dessa personer genom hot och hån tappar vi bort en stor del av demokratin.
Alla kan vi ha fel, alla gör vi misstag, så även de styrande och de som vill styra. Det är lätt att göra sig rolig på andras bekostnad – jag vill tro att de beskriver sig själva mer än dem de förlöjligar.
Jag funderar 